Lidans betydelse

Lidan rinner upp i sjön Grosken mellan Borås och Ulricehamn. Efter 93 km rinner ån ut i Lidköping. På sin färd mot norr rinner den genom både skogsbygd och slättbygd. I Vara kommun skär ån en djup fåra i det bördiga jordbrukslandskapet och passerar en mängd vattenfall och forsar. Vid Herrekvarn i Larv finns Lidans högsta fall, 10 meter.

 Växt- och djurlivet är rikt i Lidans dalgång. Lidan är bland annat hem för flera olika fiskarter och för kräftor.

 Lidan har haft stor betydelse för bygden i alla tider. Man fiskade, vattnade djuren och sköljde sin tvätt. På vintern tog man upp is för att ha till kylning under sommaren. Vattenkraften användes flitigt vid et fall/forskar som finns.

 Utmed ån fanns enbart i Tråvads socken kvarnar, benstamp, garveri, havregrynskvarn, smedja, sågverk och ullspinneri. I modern tid används tre av fallen till elproduktion. Kvarnar har funnits vid Skogsbo, Brotorp, Lilla Algutstorp och Gammaltråvad.  De kvarnar som finns kvar är Algutstorps kvarn (numera kallad Tråvadsbro kvarn), Skogsbo kvarn och Brotorps kvarn som är den enda som är i bruk i Vara kommun. Vid Tråvads bro fanns, förutom Algutstorps kvarn, Gammaltråvads kvarn, benstamp, smedja, garveri, krog och affär. Smedjan hyste under många i Bo Malmströms konstnärsateljé.  Sågverket fanns vid Skogsbo kvarn. Mittemot Skogsbo på Längjums sidan fanns också en kvarn som benämndes Brakvarn. Vid Lidaström låg först havregrynskvarnen och sedan ett ullspinneri under många år. Platsen hette tidigare Spraleforsen. Tråvads sista utpost nedströms är en av gårdarna i Görstorp. Mittemot låg Görstorps kvarn tillhörigt Fyrunga socken.

Med utgångspunkt från Tråvadsbadet så har det funnits minst 10 kvarnar utmed Lidans väg mot Vändern. Uppströms har det räknats till minst 17 kvarnar fram till gränsen mot Älvsborgs län.

 Numera finns det tre broar i Tråvad, men mycket länge var Tråvads bro den enda. Den första lät biskop Bengt den Gode bygga på 1100-talet. Den gamla landsvägen som går genom Tråvads samhälle var en av det medeltida Västergötlands viktigaste samfärdselstråk. Nuvarande bro byggdes 1923. 1892 byggdes den första bron vid Tråvads kyrka. Tidigare tog man sig över med hjälp av flottar eller båtar. 1956 byggdes nuvarande bro. Den yngsta bron är 47:ans bro vi Brotorps kvarn. Före dess tillkomst 1967 fanns en liten smal på tillkvarnen. Skogsbo kvarn har också en bro, men den är numera inte farbar och ligger nu på privat område. Långt tillbaka använde man sig säkert också av vadställen.

Järnvägsbron över ån kom till 1900 då den smalspåriga järnvägen Göteborg-Skara-Gårdsjö invigdes.

Under riktigt kalla vintrar på 1900-talet har man kunnat åka skridskor och spelat bandy på ån. Det har till och med anordnats en tävling med motorcyklar (1923).

Vid Tråvads badplats har åtskilliga barn lärt sig simma under i den simskola som höll på i många år. Även nedströms från Skogsbo kvarn fanns en badplats, där det hölls simskola. Numera finns ingen simskola vid Tråvadsbadet, men den används flitigt. Badet rustats upp och har blivit en trevlig rastplats utmed väg 47. Badat har man också kunnat göra i Gammaltråvad.

Fiske är fortfarande en populär fritidssysselsättning.

 I våra trakter benämns Lidan i vardagslags för ”Åna”, men närmare Lidköping säjer man ”Älva”. 
Karta Lidan

1        Herrekvarn med en mindre bilbro
2        Skogsbo kvarn (ej tillgänglig)
3        Kyrkbron och Tråvads kyrka
4        Badplatsen och den gamla järnvägsbron
5        Brotorps kvarn invid väg 47:ans bro över Lidan
6        Tråvads bro med Algutstorps kvarn
7        Lidaströms spinneri (allt rivet) 

Mer information om Lidans betydelse för trakten finns i boken Tråvads Socken Landsbygdsdelen 1850-2000, utgiven av Tråvads hembygdsförening.