Kyrkor

Tråvads gamla kyrka

Kopia av Tråvads gamla kyrka

När den första kyrkan i Tråvad byggdes vet man inte, eventuellt redan på 1100-talet. Från början var den kanske en gårdskyrka tillhörande Tråvad säteri, som med tiden blev en församlingskyrka. Kyrkplatsen har alltid varit den samma, men den gamla kyrkan låg i mer öst-västlig riktning än nuvarande. Enligt en gammal beskrivning så ska den varit byggd av kullersten och haft mycket tjocka väggar. Kyrkorummet var mörkt, långt och smalt. 1763 byggdes koret om och 1777 byggdes tornet. Innertaket var platt och hade 1780 dekorerats av en okänd mästare. Genom åren blev den alltmer bristfällig, medan sockenborna diskuterade reparation, ombyggnad eller nybyggnad. 1863 fattades slutligen beslut om nybyggnad. Det tog några år innan det kunde förverkligas. 1867 var kyrkan i så dålig skick att den inte längre gick att använda och 1870 revs den för att ge plats åt den nya kyrkan. Den sandsten som kyrkan delvis var byggd av togs tillvara och utgör nu hörnstenar i det nuvarande tornet.

 Tråvads kyrka

 Tråvads kyrka

1871 startade bygget av Tråvads nuvarande kyrka och den stod klar hösten1873. Arkitekt var Axel Fredrik Nyström och byggmästare J Larsson. Stilen är nyklassisk. Kyrkan har genom åren gått igenom några större restaureringar, bland annat 1951, 1973 och 2004. Orgeln sattes in 1902 och är byggd av Thorsell-Eriksson i Göteborg. Thorsell var bördig från Tråvad

Predikstol gjordes en ny till den nya kyrkan. Den gamla blev till bränsle. Men en del av end skulpturala utsmyckningarna hade sparats och låg förvarade på kyrkvinden till 1955. Då ordnade hembygdsföreningen med att de konserverades och sattes upp på en tavla i kyrkrummet.

Altaruppsatsen är bevarad från den gamla kyrkan, men sattes inte upp förrän 1936. Då hade den restaurerats. Innan dess bestod altarprydnaden av ett enkelt kors försedd med förgylld törenkrans och mantel. Detta kors står nu i ett sidofönster. Altaruppsatsen är i barockstil och förmodligen från tiden runt 1700.

Dopfunten är från 1200-talet och har stått i den gamla kyrkan. Den består av två delar och är av sandsten. Sidorna är dekorerade med palmettrankor och repstavar.

Ett huvudbanér från 1717 och ett epitafium från 1737 finns i kyrkan, båda tillhörande ätten Mannercranz som ägde Tråvad säteri under första delen av 1700-talet.

Kyrkan har också en Johannesbild som har tillhört en kalvariegrupp. Den är från 1300-talets första hälft och mycket skickligt skuren.

Kyrkklockor finns det två stycken. Storklockan är från 1748. Lillklockan är betydligt äldre och av den ovanliga Saleby-typen. Den tros vara från 1200-talets första hälft och därmed en av de äldsta i landskapet.

Utanför kyrkan finns några gamla gravhällar bevarade. De kommer från det gamla Mannercrantska gravkoret som fanns på kyrkogården fram till 1821.

 Längjums kyrka

Uppgifterna om när kyrkan först byggdes varierar, 1100-talet eller precis i början av 1200.talet. Store delar av dess murar finns kvar. 1770 utvidgades kyrkan genom att den breddades mot söder och ett nytt kor byggdes. 1775 byggdes sakristian och vapenhuset tillkom troligen 1887. Flera reparationer har utförts genom åren. Bland annat utvidgades fönstren 1874  och 1938 togs de gamla målningarna fram och konserverades. De var ursprungligen utförda 1784 av den kända kyrkomålaren Johan Lundgren från Alingsås.

Predikstolen kan vara identisk med den som nämns i ett sockenstämmoprotokoll 1697. Det finns inga senare uppgifter om någon ny predikstol.

Altaruppsatsen går inte heller att datera, men stilen på den tyder på att den kan vara gjord av samma mästare som predikstolen.

Dopfunten anses komma från senare delen av 1100-talet. Den är utförd i sandsten och är i två delar. Det är osäkert om delarna har hört ihop från början.

Orgeln installerades 1924 och är byggd av Nordfors.

Minnestavla på norra väggen över komminister Nils Almgren (1660-1711).

Längjums kyrka har inget torn men en klockstapel. Den nuvarande byggdes 1804. Länge hade kyrkan bara en klocka, men 1804 inköptes en större klocka från Höras kyrka, som skulle rivas. Båda klockorna saknar inskriptioner och är därför svåra att datera.

Den i Västergötland kände psalmförfattaren, hovpredikanten och kyrkoherden Paul Nilsson föddes 1866 i Längjum. Han är också författare till Västgötahymnen. Fadern Lars Nilsson var skollärare här. En minnessten över föräldrarna är rest vid deras grav på Längjums kyrkogård.

 

Wässby gamla kyrkplats

Vässby var under medeltiden en egen socken, med egen kyrka. Kyrkan fanns kvar 1546, men nämns inte 1583 i en förteckning över kyrkornas inventarier. En teori är att kyrkan brändes ner under danskarnas härjningar i trakten. Kyrkplatsen grävdes ut 1927 och en minnessten sattes upp 1928. Det finns inga synliga rester ovan jord.

Filadelfia i Tråvad (Pingströrelsen)

Redan 1928 bildades i Tråvad en församling, som anslöt sig till Svenska Missionsförbundet. Missionshuset byggdes året efter. 1934 anslöt sig de flesta medlemmarna till pingströrelsen. 1952 gick församlingen samman med Varas pingstförsamling. Verksamheten fortsatte dock i många år och hade en länge en aktiv söndagskola och ungdomsverksamhet. 1990 såldes kapellet och är nu privatbostad.

Betel i Längjum (Örebro Missionen)

Kapellet byggdes 1945 på initiativ av Ida Andersson, Lundsbrunn. Hon låg bakom byggandet av en mängd kapell och missionshus runt om i Skaraborg. Betel har aldrig haft någon egen församling. En grupp från baptisterna i Lundsbrun besökte regelbundet Betel. Huset såldes 1973.

Smyrna i Gäran, Längjum (Örebro Missionen)

Även detta kapell byggdes av Ida Andersson. Byggnadsåret är 1937. Liksom i Betel fanns här ingen församling utan tjänade som en utpost till Lundsbrunn. Såldes före 1974. Huset är nu en privatbostad.