Byar och gårdar

Tråvad

Byar

Tråvads Västra by
Äldsta belägget får bynamnet Tråvad kan härröra från 1322, men säkert är att den nämns 1420. Byn var en utspridd radby beläggen på västra sidan av ån Lidan. Storskifte 1789, Laga skifte 1854-1855.
Omfattar gårdarna (i ordning som de låg från Lidan och bort utmed nuvarande vägen mot Önum) Mågården, Stora Tomten, Sörgården, Kållegården, Mellom/Skattegården, Nolgården, Lilla Tomten (finns ej kvar), Per-Håkansgården (Sven-Arvidsgården) och Frälsegården (tidigare kallad Rumpetråvad). Deras jordekaraktär varierade under tid mellan skatte, krono-, kyrko- och frälsehemman.

Tråvads östra by
Låg på Lidans östra sidan nära kyrkan. Gårdarna låg utspridda. Storskifte 1785, Laga skifte 1851-1853. I båda fallen tillsammans med Skogsbo by.
Omfattar gårdarna Stommen, Tomten och Herregården (Tråvads Säteri).
Tråvads säteri var efter St Hov den största gården i socknen och ägdes av flera adelsätter, bland andra Lilliehöök, Natt och Dag, Falkenberg av Bålby och Mannercrantz.1750 blev säteriet uppköpt av  Adam Otto Lagerberg på St Hov och blev omvandlat till säteriladugård. I början av 1800-talet blev gården bondeägt. Stommen tillhörde också säteriet, medan Tomten under den mesta tiden tillhöde Stora Hov. Stommen kan i riktig tidig tid varit en prästgård och var förmedlat som kyrkohemman innan det blev frälseägt.

Skogsbo by
Bestod av Stora Skogsbo och Lilla Skogsbo och benämndes första gången 1467. De var från början frälsteägda, men blev 1641 kronohemman. På 1700-talet skatteköptes gårdarna.  Den gamla tomtplatsen ligger söder om Tråvads samhälle. Byn bildade ett skifteslag tillsamman med Tråvads östra by. Storskifte 1785. Laga skifte 1851-1853.  Än i dag finns ett hus som byggdes i början av 1800-talet kvar.

Gammaltråvad by
Tråvad benämns i den äldre västgötalagens biskopslängd, där det berättas av biskop Bengt den gode (död före 1191) lätt bygga 5 broar i sitt stift, bland annat en i Tråvad. Troligen var denna bro föregångare till den bro i Gammaltråvad, som kallas för Tråvadsbro. Det annars tidigaste skriftliga beläget från Gammaltråvad härrör från 1467. Byn var senare uppdelat på två hemman, ett skattehemman och ett frälsehemman. 1641 övergick frälsehmmanet till ronohemman genom byte. Samma år inrättades gymnasiet i skara och kronhemmanet blev avsatt som ett prebendehemman under skolan i Skara. Detta innebar att  hemmanets avkastning tillföll en av lektorerna på skolan som avlöning. Prebende systemet upphörde 1951. Gammaltråvad storskiftades aldrig. Laga skifte inleddes 1855. Skattehemmanet bestod då av 3 brukningsdelar och prebendet av 3. En halva av prebendehemmanet förblev oskiftat en bit in på 1900-talet. I början av 1930-talet revs en av gårdarna på prebendet. innan rivningen dokumenteradesgården och främst ladugården av Nordiska museet. Den var byggt i så kallad Sulekonstruktion.
Nedan syns gården avmålad av gåramålaren Raatikainen.

 

 

 

 

Stora Hov
Stora Hov var ett säteri med mycket gamla anor, beläget i socknens NÖ del. Det var den största jordäkomplexet i Tråvad, med marker även i kringliggande socknar. Numera är godset uppköpt av Bjerstorps egendom. Slottet revs 1957 efter att ha fått förfalla under många år. Nu återstår endast en gammal flygelbyggnad, några dammar och rester av herrgårdsparken.

Tidigaste belägget för Stora Hovkan vara från 1020 då den isländske skalden Sigvat Skald kan ha besökt Hov och inte fått kommit in eftersom folket på gården firade en hednisk gudstjänst. Det är dock inte helt säkerställt att det var just vårt Hov som menades.
Det första säkra belägget för gården är från 1511 då Stora Hov var sätesgård för väpnaren Anders Jönsson.  I de äldsta jordeböckerna nämns säteriet som två hemman Stora Hov och Lilla Hov. Senare hörde även Änkegården hit. Även Tråvads Herrgård och egendomen Karstorp i Edsvära har tilhört godskomloxet. Följande släkter har under århundrande ägt Stora Hov (och även åtminstone tidsvis bott här) Oxenstierna, Lagerberg, von Köhler, Funck, Lagergren, Tham, Heyman och Moritz.
Stora Hov var en betydelsfull plats i bygden. Periodvis var godset föregångare inom jordbruket och trädgårdsnäringen. I början av 1800-talet införde ägaren för första gången  i Västergötland nymodigheten Thermolampan. Den hade utprovads i Englan och var en ny uppvärmings och belysningskälla. Det blev dock inte den succé som förväntades eftersom man kom fram till ”befarad äventyrlighet för Eldswåda”. Det som nu är en mycket lugnt plats, som de flesta bara far förbi, var fram till långt in på 1900-talet ställe med ett sjudande folkliv. Godset hade mycket folk anställda, rättare, torpare, statare, pigor och drängar,trädgårdsmästare, kusk, tjänstefolk inomhus. Under en period drevs det ett mejeri på gården.

Enskilda gårdar ( en del med bykaraktär)

Lilla Algutstorp
Beläget väster om Lidan och strax norr om Gammaltråvad. Hemmanet står från 1550 i jordeböckerna  som ett skattehemman. Kvarnen omtalades redan 1691, men har funnits tidigare. Vid laga skiftet 1843 bestod hemmanet av 4 brukningsdelar, varav 2 bebodda.

Brotorp
Hemmanet är beläget på Lidans västra sida mittemot Gammaltråvad. I jordeböckerna nämns det tidigast 1502 som ett skattehemman. Storskifte 1763-67 (tre brukningsdelar). Laga skifte 1843 (fem brukningsdelar). Till Brotorp hör en gammal kvarnplats. vid storskiftet verkade dock kvarnen raserad. En ny kvarn tillkom senast under 1800-talet. Den nuvarande kvarnen är fortfarande i bruk.

Görstorp
Även detta hemman ligger på Lidans östra sida norr om Lilla Algutstorp. Det ligger som en liten enklav frånskilt från övriga socknen. Hemmanet omges Skarstad socken förutom av Lidan.  1550 omnämns Görstorp för första gången i en jordebok, där det upptas om ett frälsehemman. Det verkar inte ha varit något storskifte i Görstorp, men däremot ett enskifte 1805. Det lär ha varit ett tidigaste mer omfattande skiftet i vårt pastorat. Hemmanet bestod då av 4 brukningsdelar.

Simmestorp
Hemmanet lär en gång ha hört till Edsvära socken och ligger utmed Lidans östra strand, gränsande till Edsvära. Det var från början ett frälseägt. Under senare delen av 1500-talet benämndes det som sätesgård. Under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet var hemmanet uppdelat på St Hov i Tråvad och Sjötorp i Larv. Under 1800-talet och senare brukades hemmanet av torpare under Stora Hov.

Längjum

Byar

Längjums by
Byn räknades på sin tid som det största bybildningen i Larv-Längjum-Tråvad, med sina 14 hemman. Det fanns både skattehemman, kronohemman , frälsehemman och kyrkohemman. Tillsammans med östbäcks by genomfördes storskifte 1777-78 . Laga skifte , även det tillsammans med Östbäck inleddes 1850, men slutfördes inte förrän efter många tvister 1864. Gårdarnas namn ung. från öster till väster i den gamla byn är: Tol-Gunnarsgården (Tolagården), Per-Persgården (Kaggården), Nolgården, Stubbagården, Anders Heljesgården, Knipan, Stommen, Tomten, Ödesgården, Erik-Persgården, Måns-Bryntesgården (Ingemarsgården), Bengt-Heljesgården, Hustru- Malinsgården (Fruasgården), Hulegården.

Östbäcks by
Byn var betydligt mindre än Längjums by och låg strax nordost om den. De båda byarna hade flera av sina ägor sammanblandade och bildade därför ett skifteslag. Se längjusm by angående skiftena. Det äldsta belägget för byn härrör från 1435. dess jordnatur har varierat från frälsehemman, via kronohemman till skattehemman. Gårdarna i byn har namnen Per-Lagersgården, Stora Skattegården, Lilla Skattegården, Sörgården och Jakobsgården.

Vässby
Vässby var tillsammans med Bäckebo och gäran från början en egen kyrksocken. kyrkan försvann på 1500-talet och Vässby införlivades i praktiken med Längjum. Men ända fram till 1889 räknades Vässby som en egen sockenenhet. Det äldsta belägget för byns namn härrör från 1426. Av de åtta hemmanen fanns det flest skattehemman, sedan frälsehemman och ett kyrkohemman, som senare blev ett Kronohemman. Vfrån öster mot väster låg Olof-Bengtsgården (Bjuggagården, Arvidsgården), Lilla Hökagåden, Stora Hökagården, Olof-Persgården (Lassagården), Ranagården, Stommen, Mellomgården och Flinkagården. Likadant som för Längjums by bildade Vässby ett skifteslag med Bäckebo. Storksifte skedde 1787 och Laga skifte 1853-1856.

 Bäckebo
Byn nämns som tidigast 1550, då som 1 skattehemman och 1 kyrkohemman, senare kallade för Stora Bäckebo och Lilla Bäckebo. kyrkohemmanet blev senare kronohemman. Angående skifte se Vässby.

 Gäran
Första belägget i jordeböckerna för den lilla byn Gäran härör från mitten av 1500-talet, då byn skrivs som ”Jädra”. Gäran räknades som 1 och ½ skattehemman, som senare kallades för Stora Gäran och Lilla Gäran. Storskifte genomfördes 1791 och Laga skifte 1853.

För mer information om byarna och gårdarna , se boken Larv-Längjum-Tråvad av E L Johansson, därifrån den mesta informationen är tagen.