Lennart berättade…

Många av de som upplevde kriget har nu gått ur tiden. Under sommaren 2012 passade Bosse och Susanne (son och svärdotter) på att intervju Lennart. I augusti avled Lennart . Vi är tacksamma för att hans historia tecknades ner.

Lennart var nio år gammal när kriget bröt ut 9 september 1939. Han bodde då i Sven–Bengtsgården i Jung  men var ofta på besök i Gategården. Hans mormor Maria var syster till Albert, Karl och Elin Johansson som då bodde på gården.

1 januari 1940 rekvirerade krigsmakten boningshuset för stabsverksamhet .  Syskonen fick då endast bo i delar av huset. Albert dog sedan under hösten 1940 och endast två syskon blev kvar.

Under året 1942 fick Lennart som 12 åring under ett besök på Gategården en förevisning av majoren hur området var organiserat .
”Två militärtält med 13 man i varje fanns i parken framför huset. Dessa män hade hand om luftvärnet som var uppbyggt i hagen bakom ladugården.  Där fanns luftvärnskanoner bl.a. Bofors B37, belysning för landning av flygplan under mörker, ammunitionsrum och skyddsrum. Inget av detta är i dag kvar förutom ett skyddsrum som är igenfyllt med grus. I rundvandringen ingick också middag som bestod av stekta potatisar, bräckt falukorv, stekt ägg, bruna bönor samt bröd, mjölk och kaffe med vetelängd. Under middagen diskuterades många saker bl.a. tyskarnas tågtransporter genom Sverige som sedan genomfördes ett litet tag senare. Senare på eftermiddagen var rundvandringen klar och jag fick lova att hålla allt jag sett för mig själv”.

Livet under krigstiden var tufft med mörkläggning och ransoneringar av både mat och material som behövdes för det dagliga livet. Ändå var nog tillgången på mat bättre på landsbygden än i staden pga. självhushållning.
”Jag kommer ihåg en gång när ett flygplan flög lågt över vårt hus och sedan såg vi på håll hur det rök när det störtade på Kinnekulle”.